”We are too young to realize that certain things are impossible… So we will do them anyway.”
– William Wilberforce som på 1700-talet bidrog till att slavhandeln avskaffades
Ett spännande exempel på en förändring och ett perspektivskifte som sker nu är frågan om naturens rättigheter.
Idag ses de mänskliga rättigheterna som självklara. De efterlevs långt ifrån alltid – men i stort sätt är vi alla överens om dem som en grundläggande gemensam överenskommelse. Men de är inte gamla. När min pappa föddes hade inte deklarationen om Allmänna mänskliga rättigheter antagits, det gjorde den när han var fyra år. De mänskliga rättigheterna infördes efter andra världskriget då behovet av att säkerställas alla lika rättigheter blivit mycket tydligt. Detta var ett viktigt steg som föregåtts av bland annat kampen mot slaveri, kraven på kvinnlig rösträtt och medborgarrättsrörelsen i USA.
Många menar att den omfattande miljöförstörelse vi ser idag – som utarmning av ekosystem och utrotning av arter – gör att många menar att det är dags att ta nästa steg inom rättighetstänket.
Naturens rättigheter innebär ett perspektivskifte där jordens ekosystem och livsformer inte längre ses som rättslösa objekt underordnade människan, utan som subjekt med egna inneboende rättigheter att existera. Det innebär att erkänna att ekosystem, växter, djur, vattendrag och landskapsformationer har rättigheter och kan företrädas i en rättsprocess. Jurister, miljörörelser och urfolksrörelser går min samman för att föra fram dessa nygamla perspektiv.
Det finns ju redan miljölagstiftning men enligt företrädare för Naturens rättigheter räcker inte detta. För det första innebär miljölagarna inte en tillräckligt omfattande utmaning av det grundläggande synsättet om naturen som separerad från människan och enbart en resurs som finns till för oss. För det andra erbjuder dagens miljölagstiftning inte tillräckliga muskler eftersom den på allvar inte lyckas stoppa den förstörelsen.
Ecocid
Ett annat sida av detta är förslaget om att ge ecocid (allvarlig förstörelse av livsmiljöer) samma status inom internationell rätt som genocid (folkmord). Att skriva in ecocid som ett femte brott inom Romstadgan jämte folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Olof Palme tog upp frågan om ecocid redan 1972 när han inledningstalade på den stora internationella miljökonferensen i Stockholm det året. Advokaten Polly Higgins är en av de som driver frågan om pratar om Ecocid (20 min):
Oljeutsläppet i mexikanska gulften 2010, där företaget BP bedrev djuphavsborrning, resulterade i att nästan fem miljoner fat råolja läckte ut i havet under tre månaders tid. BP fick omfattande böter för detta. Även om det inte var så i just det fallet kan företag köpa sig rätten till miljöförstörelse genom att betala böter. Kostnader kan vägas mot varandra. Om omfattande förstöelse av livsmiljöer, på samma sätt som folkmord, kunde leda till fängelse för den högst ansvarige, för en VD eller regeringschef, skulle nog risktagandet i vissa situationer förändras.
Det händer redan
Några exempel på hur frågan om naturens rättigheter vinner mark:
– 2008 blev Ecuador första land i världen som erkände naturens rättigheter i sin konstitution, två år senare följde Bolivia efter och antog en lag för Moder Jords rättigheter.
– På Nya Zeeland har parlamentet erkänt nationalparken Te Ureewa och floden Whanganui som juridiska personer.
– I Indien har högsta domstolen i Uttarakhand erkänt floderna Ganges och Yumana samt Himalayas glaciärer, djungler, vattenfall och övriga ekosystem som juridiska personer med rättigheter.
– Ett dussintal kommuner och lokalsamhällen i USA har befäst lokala ekosystems rättigheter i sina förordningar.
– Den katolske påven Franciscus har inför FN gett sin syn att ”en miljöns rättighet existerar”.
– I Sverige har Miljöpartiet skrivit motioner om Naturens rättigheter och Feministiskt initiativ skrivit i sitt partiprogram att de stödjer Naturens rättigheter, och att ”Fi ska verka för att Sverige driver att Romstadgan kompletteras med brottet miljömord (ecocide)”.
– Våren 2018 beslutade Sametinget att stödja Deklarationen om Moder Jords rättigheter.
>> Läs mer om Naturens rättigheter
>> Läs mer om Ecocide
>> Frågor och svar om Naturens rättigheter på Lodyn webbplats
>> Henrik Hallgrens text ”Naturens rättigheter i en besjälad värld” Sånger från jorden
>> Filosofiska rummet i P1 3 juni 2018: Att ge naturen rätt
Ur kärlek till jorden 