Vad är det underliggande behovet?

”De flesta människor rusar så blint efter njutningen att de rusar förbi den.”
– Søren Kirkegaard

Det finns många teorier och modeller om våra grundläggande mänskliga behov. Maslows behovstrappa är kanske den mest välkända. Vi människor har i stor utsträckning samma behov, och vi ägnar våra dagar åt att sträva efter att tillfredsställa dom. Hur vi sen gör detta skiljer sig åt. Och det finns förstås mer eller mindre hållbara sätt att tillfredsställa samma behov.

Den brasilianske ekonomen Manfred Max-Neef visar på nio mänskliga behov som inte är en trappa, utan han menar att olika människor prioriterar olika bland dessa behov. Dessa är:

– grundläggande fysiska behov (mat, boende, kläder osv.)
– trygghet
– förståelse och utbildning
– delaktighet
– avkoppling
– närhet till andra
– identitet
– frihet
– kreativitet

Hur tillfredsställer vi dessa behov utan alltför stor negativ påverkan på naturen och andra omkring oss? Hur bygger vi tex. in så mycket avkoppling i vårt liv att vi inte alls har något behov av att flyga till en strand långt borta en eller flera gånger per år? Hur skapar vi trygghet utan att på olika sätt bygga murar utåt? Hur visar vi vår identitet på andra sätt än genom prylar som vi köper?

Här finns en film som beskriver just detta tänk.

Sophy Banks fem sår

Sophy Banks har jobbat med inre omställning inom omställningsrörelsen i England och internationellt. Genom övningar med grupper har hon kommit identifierat fem ”kulturella sår” som hon kallar det, och som alla bottnar i olika behov. Behoven är:

1. Enough – att ha så det räcker
2. Self worth – självkänsla
3. Empowered – makt att påverka sin situation
4. Safety – känslomässig och fysisk trygghet
5. Connection – kontakt med andra människor, naturen osv.

Detta är grundläggande behov, redan som spädbarn har vi dessa behov – att få tillräckligt med mat, att bli sedd och uppskattad, att kunna påverka sin situation och påkalla uppmärksamhet, att vara trygg och att uppleva kontakt med andra människor.

Sophy menar att det uppstår ett sår när något i en människas liv eller i en kultur gör att ­– eller ger känslan av att – behovet inte är tillfredsställt. När vi upplever att vi inte har tillräckligt, inte känner oss värdefulla osv. Och då kompenserar vi för detta, ibland på sätt som får negativa konsekvenser för vår omgivning. Här är några exempel (kopplat till de fem behoven ovan):

1. Överkonsumtion – att inte nöja sig utan att alltid vilja ha mer, kan bli till ett beroende.
2. Jakt på status och ytlig bekräftelse – tex. identitetsskapande genom prylar och konsumtion. Kan även vara att överprestera och jobba alldeles för mycket för att visa sin duglighet.
3. Maktutövande – att vilja ha kontroll och makt över andra, konkurrens.
4. Att skapa en illusion av trygghet – i form av exempelvis vapen, larm, murar.
5. Ytlig underhållning istället för verklig kontakt – TV-tittande, att veta mer om kändisar än om sina grannar mm. Kan även ta sig i uttryck i from av vi- och dom-tänkande och rasism.

>> Elinor Askmar beskriver i sitt kapitel i Sånger från jorden hur en så relativt enkel företeelse som en gemensam kvartersodling kan svara an mot alla dessa fem behov.

Vad är det som gör oss lyckliga?

Den senaste tidens lyckoforskning visar att sådant med hög klimatpåverkan – som att bo stort, köra bil, flyga eller äta kött – inte generellt gör oss lyckligare (källa). Det som gör oss lyckliga är snarare sådant som har låg klimatpåverkan. Att vara och göra saker tillsammans med andra människor som vi tycker om ligger i topp – att älska, samtala, leka. Även fysiska aktiviteter som träning och att lyssna på musik ligger högt. Mer om detta går att läsa om i Naturvårdsverket rapport ”Klimatomställningen och det goda livet”.

Där hänvisas till forskaren Sonja Lyubomirsky som gjort metastudier över lyckoforskningen. Hon har kommit fram till att framför allt följande egenskaper och beteenden utmärker människor som upplever en hög nivå av lycka:

– Att ägna tid åt familj och vänner och vårda och njuta av nära relationer.
– Att ha lätt för att uttrycka tacksamhet.
– Att vara hjälpsamma mot andra.
– Att ha en optimistisk framtidssyn.
– Att njuta av livets glädjeämnen och försöka leva i nuet.
– Att motionera.
– Att vara engagerad i livslånga mål och ambitioner. Vad för slags mål och ambitioner kan variera – det kan vara att skapa ett mer rättvisa samhälle, att renovera möbler eller att ge viktiga värderingar vidare till sina barn.

Enkelheten

Visst kan de flesta av oss känna glädje över att köpa en ny riktigt fin och bra produkt. Det är ju så djupt rotat i vårt samhälle – reklamens berättelse om känslan av brist som ska åtgärdas av att äga den där prylen. Inom den populära utrensningsmetoden Kon Mari (utvecklad av japanskan Marie Kondo) vittnar många människor om friden det ger att rensa ut sitt hem från överflödiga prylar som de egentligen inte tycker om. De berättar också om tiden som detta frigör. Att äga många saker tar tid (leta, städa, försöka skapa ordning mm). Det tar även plats. I alla fall i städer är det dyrt med plats vilket kan leda till att vi måste jobba mer för att kunna ha en större bostad för att rymma alla de där grejerna vi ändå inte har tid att använda osv osv.

Motrörelsen – downshifting, frivillig enkelhet, att bygga tiny houses mm – visar på friheten det ger att konsumera, äga, jobba och bo mindre. Att hitta de avskalade lösningarna som uppfyller våra grundläggande behov lika bra som andra alternativ, eller kanske i vissa fall ännu bättre. Lösningar som friger tid till att möta behov som kreativitet, närhet till andra, avkoppling, frihet och delaktighet i det vi finner meningsfullt.